Eftersom vi lever i ett samhälle där informationen flödar, är det svårt att veta hur man ska sålla bland all information. Hur ska man veta vilka källor som är trovärdiga och vad som är sant? I gymnasieskolans läroplan finns direktiv att elever ska ges möjlighet att utveckla dessa färdigheter, som i denna uppsats kallas mediekompetens.Syftet med detta arbete är att undersöka om två läroböcker i svenska ger tillräckligt med stöd för lärare och elever i sitt arbete att utveckla en mediekompetens. Metoden för arbetet har i huvudsak varit jämförelser mellan Skolverkets kursmål i svenska 1 och innehållet i de två läroböckerna.Enligt min tolkning av resultatet kommer jag fram till att innehållet i båda böckerna stämmer ganska väl överens med kursmålen med endast några få undantag. Den nyare boken av de två läroböckerna är något utförligare i sina beskrivningar och behandlar medier som en större helhet och förklarar tydligare de bakomliggande mekanismer som styr mediernas innehåll..

Syftet med denna uppsats var att försöka förstå och tolka hur lärare i grundskolans tidiga årskurser tycker att mediepedagogik fungerar i praktiken. Jag ville föra fram lärarnas röster kring mediepedagogikens innebörd, olika arbetssätt och varför mediepedagogiken behövs i dagen samhälle och därmed i skolan. För att förmedla lärarnas tankar och erfarenheter valde jag att arbeta utifrån en kvalitativ metod och empirin har samlats in genom intervjuer. Resultaten analyserades utifrån tidigare forskning kring ämnet samt Zygmunt Baumans samhällsteori med fokus på flytande moderniteter, sociala gemenskaper och det tertiära lärandet. Resultatet visade att det är svårt att definiera vad mediepedagogik är och eftersom begreppet har olika betydelse för olika personer är det svårt att beskriva varför det är viktigt.

Syftet med denna uppsats var att försöka förstå och tolka hur lärare i grundskolans tidiga årskurser tycker att mediepedagogik fungerar i praktiken. Jag ville föra fram lärarnas röster kring mediepedagogikens innebörd, olika arbetssätt och varför mediepedagogiken behövs i dagen samhälle och därmed i skolan. För att förmedla lärarnas tankar och erfarenheter valde jag att arbeta utifrån en kvalitativ metod och empirin har samlats in genom intervjuer. Resultaten analyserades utifrån tidigare forskning kring ämnet samt Zygmunt Baumans samhällsteori med fokus på flytande moderniteter, sociala gemenskaper och det tertiära lärandet. Resultatet visade att det är svårt att definiera vad mediepedagogik är och eftersom begreppet har olika betydelse för olika personer är det svårt att beskriva varför det är viktigt.

Arbetet beskriver mediepedagogik på djupet, vad den består av för olika delar och vilka kopplingar den har till andra inlärningsteorier och pedagogiker. Empirin samlades in på Satellitskolan i Malmö genom intervjuer med lärare och elever. Slutsatserna av undersökningen var att pedagogiken har lustfyllt lärande i centrum. Eleverna arbetar mestadels både ämnes- och åldersintegrerat i grupper. De får ta stort eget ansvar i planeringen och vid genomförandet av sitt arbete, medan lärarna agerar likt bistående handledare och ger dem hjälp och vägledning om det behövs.

Titel: Som galna vildhästar eller sniglar med bromsarna på ? Skolchefers syn på den kritiska mediekompetens möjligheter och hinder i grundskolans världFörfattare: Susanna BoonyaiHandledare: Annika BergströmKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbeteInstitutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2009Syfte: Det övergripande syftet med studien är att utreda möjligheter och hinder för kritisk mediekompetens i grundskolans värld.Metod: Studiens val av metod är den kvalitativa forskarmetoden i form av intervjuer med skolchefer, inom ansvarsområdet förskola och grundskola.Material: Åtta stycken intervjuer med skolchefer fördelade på de ansvarsområden som skolcheferna är verksamma inom. Uppdelningen fördelades jämt mellan resurssvaga, medelresurssvaga, medelresursstarka och resursstarka områden.Huvudsakliga resultat: Skolcheferna har generellt tämligen goda kunskaper om vad kritisk mediekompetens kan anses handla om, framförallt med betoning på att medier skall göras till-gängliga för alla i skolans värld och som är centralt inom diskursen för kritisk mediekompetens. Den djupare kunskapsdimensionen kring kritisk mediekompetens som handlar om att lära sig kritiskt granska all typ av medier finns där men hur väl ett fördjupat resonemang är utvecklat varierar dock inom denna grupp skolchefer vilket tyder på ett behov av ökade kunskaper inom området.Det sker försök till en implementering av kritisk mediekompetens inom de områden som skolcheferna är verksamma på många olika plan. Genom bland annat PIM, ett överstatligt webbaserat utbildningsprogram för kritisk mediekompetens, skall alla pedagoger och rektorer ha uppnått nivå 3 i sin utbildning inom tre år.

Ljungdahl, Hans och Nilsson, Marcus (2007) Mediekompetens i skolan. (Media Literacy in Secondary School Eduation). Skolutveckling och ledarskap 90p, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om begreppet media literacy har relevans för skolan och vilket utrymme det ges i undervisningssammanhang i skolan. Vi vill samtidigt öka vår kunskap inom området.

The purpose of this study was to examine the usage and occurrence of media literacy in relation to literature studies in the senior level of the nine-year compulsory school. The questions at issue were;How do teachers and students look upon media literacy and how is this attitude reflected in their education?How do teachers incorporate media literacy with literature studies?What attitudes do students have towards their teachers? education of media literacy and literature studies?The study took place in two cities in Sweden. It consists of eighteen qualitative interviews with six teachers and twelve students. The study shows that teachers have different attitudes towards media education in relation to literature studies.

Media Literacy handlar om att vara mediekompetent. Det innebär i sin tur att kunna ta till sig information som man kritiskt granskar, ifrågasätter och värderar. Det innebär också att man ska kunna bilda sig en egen uppfattning kring informationen, kunna argumentera för den och producera ett eget innehåll där källor, resonemang och argumentation framgår. I och med de stora förändringarna av informationsflödet i samhället och den nya kommunikations-teknologin, så har behovet av mediekompetens ökat. Eftersom detta är en viktig färdighet för alla samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle, börjar övning och utveckling av mediekompetensen i skolan.

Abstract Titel:                                              Satsningen på PIM (Praktisk IT- och mediekompetens) i förskolan - ett led i ett pedagogiskt ledarskap Huvudsyfte:                                              Syftet med denna studie är att undersöka förskolechefers synsätt och upplevelser av PIM (Praktiskt IT- och mediekompetens), som är en satsning från regeringen, och om PIM uppdraget har påverkat deras ledarskap och arbetssätt som förskolechef.Metod:                                                      Kvalitativa intervjuer och observationer l Studien bygger på fyra stycken intervjuer med förskolechefer, samt observationer. Huvudresultat:                                 Resultatet av studien har visat att förskolecheferna har upplevt PIM- utbildningen som ett braPedagogiskt upplägg och ett bra verktyg. Enligt förskolecheferna har PIM? utbildningenimplementerad i förskolans verksamhet genom att på ett professionellt sätt skriva vecko-månads brev, pedagogisk dokumentation, föräldramöte och utvecklingssamtal därpedagogerna visar små filmsnuttar på fem minuter som en utgångspunkt till samtalet. Allaförskolecheferna var överens om att den tredje delen av PIM var mest intresserade förpedagoger, barn och föräldrarna. Studien har också visat att förskolechefernas ledarskap intepåverkats av PIM- utbildningen men däremot har deras arbetssätt fått högre kvalitet och demAnvänder numera bättre program och metoder för sitt dagliga arbete.  Studiens bidrag:Vår avsikt med uppsatsen är att kunna bidra till en fördjupad uppfattning kring förskolechefens roll vid förändringar på grund av den särskilda PIM-satsningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om mediepedagogiskt ledarskap för inlärning ger en bra effekt och kvalité från elevens synpunkt. Jag har intervjuat elva studenter från Medieprogrammet vid Luleå gymnasium. En från varje avgångsklass. Jag har värderat en taxonomi över vad eleverna anser att de lärt sig. Jag har gjort en karriärsprofil för varje student.

This paper describes how teachers of media view and construct their subjects. Eight teachers have been interviewed about their views and opinions about the media environment, their goals for media education as well as their opinions about the different course plans used in media education. The term Media Literacy works as a theoretical starting point for the study, since Media Literacy is the goal for most media education. The teachers? answers have been analyzed by using three different approaches to media education: protection, promotion and empowerment.

Syftet med denna uppsats är att utifrån en receptionsanalys av Härskarringens bilder av män diskutera mediepedagogikens roll i skolan, samhället och i elevens skapande av en egen kulturell identitet. Jag har genomfört två gruppintervjuer med totalt sex respondenter, tre pojkar och tre flickor. Detta källmaterial analyserades med hjälp av annan vetenskaplig forskning och teori. Min undersökning visar att elevers kulturella identitet delvis är sammankopplad med hur man uppfattar medier. Respondenterna problematiserade även medias inverkan i skapandet av en kulturell identitet.

Titel: Media Literacy - En studie om mediepedagogik i forskning och empiriFörfattare: Kristin Nilsson, Sofia RidalAntal sidor: 52Abstract: In the society of today we are constantly exposed to media messages, and much research investigate people?s interest in the media. Whatever theory we choose to believe in, the facts remain: today the media is a major part of all people?s lives. During our teacher training we have encountered the concepts Media Literacy and Media Education and as future pedagogues of media we are interested in what research can tell us about them.The main aim of this paper was to find out what researchers write about Media Literacy and Media Education and to empirically investigate whether or not teachers in the Swedish secondary school teach about, with and for media.

Syftet är att försöka förstå vilka och teoretiskt belysa hur elever och lärarstudenter har lärt sig att behärska och utvecklat digitala mediekompetenser och -färdigheter. Undersökningsmetoden är källanalys och deltagande observation av tre genomförda skolutvecklingsprojekt i temagruppen Film och medier i lärarutbildning och skolutveckling inom Ung Kommunikation under tidsperioden hösten år 2007 till och med våren år 2009. Det är en kvalitativt genomförd kunskapsredovisning av vilka digitala mediekompetenser lärarstudenter och elever har tillägnat sig och projekten har även betraktats utifrån ett sociokulturellt teoriperspektiv. Resultatredovisningen av projekten Relationsfilmer på Teleborg Centrum, Värdegrundtema på Kungsmadskolan och Travelling through the World ger sammantaget vid handen att både lärarstudenter och elever har utvecklat ibland delvis olika digitala mediekompetenser och -färdigheter. Lärarstudenter har även varit verksamma som handledare och härigenom bidragit till att elever mer än de själva har utvecklat egna digitala mediekompetenser och -färdigheter..

Elevers mediekompetens i fokus ? En studie av hur elever på ett gymnasium upplevde attde utvecklade sin mediekompetens i ett FN?rollspel.Författare: Maud Ahlström & Peo GranbergKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskapTermin: Hösttermin 2009Syfte: Vårt syfte är att analysera hur elever på ett gymnasium upplevde att de utvecklade sinmediekompetens i ett FN?rollspel.Metod och material: Undersökningen består av tre delar. Respondent intervjuer med sexelever som vi analyserat enligt kvalitativ metod. Informantintervjuer med tre lärare och enskolledare som vi analyserat enligt kvalitativ metod men som främst används sombakgrundsmaterial. En enkätundersökning som vi har analyserat enligt kvantitativ metod.Huvudresultat: Vi fann att eleverna utvecklande olika förhållningssätt till innehållet i media ochatt deras mediekunskaper skilde sig åt på flera plan.